Att släktforska
 

Många släktforskar. Det är roligt och man lär sig saker om  historia. När man forskar efter sina anfäder och anmödrar så forskar man i sin egen historia. Här har jag samlat olika tips för dig som är nybörjare på släktforskning.

Vad behöver du när du ska börja släktforska?

Du behöver block, typ kollegieblock, pennor och en pärm att samla uppgifterna i. Det är bra att ha något slag system att sortera uppgifterna med, förslagsvis ett register att ha i pärmen.  En låda med register är bra att ha, där du kan samla foton och andra lösa papperslappar kring varje person.

Hur börjar du?

Börja med dig själv. Skriv ner ALLA dina förnamn och ditt efternamn. Ditt födelsedatum och din födelseplats (platsen du blev mantalsskriven på). De flesta nu för tiden är födda på BB men man brukar skriva den adress man första gången fick. Sen kan man gärna skriva vilket BB man är född på också.

Nu kan du fråga dina föräldrar om ALLA deras förnamn och deras efternamn, som de hade då de föddes. Sedan deras födelsedatum och födelseplats.

Nu har du två generationer samlade. Skriv varje persons uppgifter på var sitt papper och sätt in i var sitt fack i registret i pärmen. 

Sedan kan du gå vidare med din mormor, morfar, farmor och farfar. Fråga om deras ALLA förnamn, deras efternamn. Födelsedatum och födelseplats

Om dina morföräldrars och /eller farföräldrars föräldrar lever så kan du fråga efter deras uppgifter också. Kanske dina morföräldrar och farföräldrar vet om sina föräldrar eller sina mor- och farföräldrar. Fråga ! Du kan få veta massor av spännande saker.
 

Hur ska du göra för att forska mer?

När du vill veta mer och ingen nära dig vet så får du leta efter svaren på egen hand. Det finns många olika sätt att forska på. Var noga med att ALLTID skriva ner vart du fått dina uppgifter från.

 Det kallas att man gör en källhänvisning. Detta är bra att ha om man senare behöver kolla upp en uppgift igen eller om man får två olika uppgifter om samma person. När man kommer längre tillbaka i tiden så är det vanligt att det kan stå olika uppgifter om en och samma person.

Fråga din familj och släkt om olika uppgifter!

Man kan intervjua släkten. När mormor och morfar gifte sig till exempel. Skriv då ner vem som berättar det. Om du har möjlighet använd gärna kassettbandspelare. Då kan du intervjua den som du vill ha uppgifter av utan att behöva tänka på att skriva samtidigt. Förbered gärna med att skriva ner olika frågor i förväg. Notera vem som du intervjuat på kassetten och vilket datum du gjorde det och spara banden till framtiden

Här är några tips på vad du kan fråga din familj och släkt om:

Vart de bott
Vilka skolor de gått på
Vilka arbeten de haft
Vilka intressen de har/hade
Fråga om vardagliga saker då de var små, favoritmat, aftonbön, barnsånger
Vilka var favoritämne i skolan och sämsta ämne
Hur de träffades
När de blev förlovade
När de blev gifta
Om de är skilda, när blev de det
Har de varit gifta fler gånger
Vilken mat brukade de äta
Hur var deras första skoldag
Be dem berätta om någon familjefest
Fråga efter foton, kanske kan du få eller låna dem och göra kopior av dem.
Be dem berätta några allmänna minnen. Om de nämner kusiner och andra släktingar, skriv ner det.
Be dem berätta om dina far- och morföräldrar
Vad har de hört om släkten

Fråga efter skrivna uppgifter. 

Det kanske finns dokument från farfars konfirmation eller från dina föräldrars förlovning osv. Fråga om du kan få ta en kopia av ett dokument, som du då kan spara i aktuellt fack för den personen informationen rör. Om det är en tidningsuppgift kan du anteckna i vilken tidning det stod i och vilken datum den kom in i tidningen

Tala om för den du intervjuar vad du ska använda uppgifterna till.
 

Kyrkoarkiven

När du tycker att du vill gå vidare kan du besöka Landsarkivet. Där finns alla kyrkoböcker samlade och det är gratis att sitta där och forska. På Landsarkiven är de noga med att man är försiktig med böckerna eftersom de är mycket gamla. Personalen hjälper dig och informerar om hur du ska komma igång.

Här kan man hitta Födelseböcker där det oftast står vilket datum någon är född, alla förnamn, dens föräldrar, och födelseplats. Där kan även stå vem som var faddrar under dopet.

I Dödboken kan finns de med som dog, här finns döds datum, ibland vilken dödsorsak, begravnings datum och vart man blev begravd och ibland vem man var släkt med (t. ex ett avlidet barns föräldrar, en avliden kvinnans make osv.)

I Vigselboken kan man se vilka två som gifte sig, vart de kom från och ibland vilka deras föräldrar var. Här kan även finnas bröllopsvittnen antecknade.

I Husförhörsboken kan man se vilka som levde tillsammans i ett hushåll. Vem som var husbondefolk, deras föräldrar, barn, tjänstefolk m.m.

Bland Bouppteckningar kan man se vilka saker och möbler som fanns i ett hem. Vem av barnen som skulle få ärva vad osv.

I Domboken står saker som reddes ut när några var oeniga eller om någon gjort något brott.

En del böcker är så gamla och sköra att man inte får lov att titta i originalen. Då kan man titta i microkort, som finns där, istället. Det är ungefär som pyttesmå fotografier på varje sida i kyrkoböckerna. Det finns speciella läsapparater på landsarkiven man kan sitta vid och läsa dem. Fråga personalen där, de hjälper dig gärna att komma igång.

Vilka uppgifter du än väljer att skriva ner glöm inte att skriva vilken KÄLLA du hittat dina uppgifter.

Om du bor så att det är långt till Landsarkivet kan du låna microkort på Biblioteket. De har ofta en microkortläsare där man kan få sitta och forska. Man kan även beställa och köpa microkort.

Andra sätt att forska på

Man kan använda sig av ett program till datorn där man samlar alla uppgifter på släkten, ett så kallat släktforskningsprogram. Det gör det enklare att hålla reda på alla personer när det blir många. Programmet brukar då ge varje person ett personligt nummer. 

Ett sådant program kostar en hel del. Man kan ladda ner en gratis "demoversion" från nätet och testa vilket man tycker fungerar bra. Längre ner på sidan finns en länk till en sida där du kan hitta såna programsidor

När man blivit mer van att släktforska kan man även forska via internet. Även här är det viktigt att skriva ner källhänvisning

Fler tips 

När du blivit lite mer van vid forskandet och känner att du vill göra mer med din forskning så kan det vara kul att lägga till fler saker till släktforskningen.

En sak man kan göra är att fotografera själv ! Om bara några år kommer de bilderna att vara historiska dokument.

Ta en bild på huset du bodde i som liten, har du flyttat kan du ta bilder på de andra ställena också. 

Ta bilder på din familj och släkt. 

Ta bilder då de är på sin arbetsplats. 

Man kan göra en hemsida där man lägger ut de uppgifter man fått på sina anfäder och anmödrar. Man behöver då tänka på att det finns en lag som säger att man inte får komma med uppgifter om någon som är yngre än 70 år på hemsidan om han/hon inte har godkänt det.

Titta runt på internet så hittar du olika exempel på hur man kan göra. 

Lycka till ! ! !